"Som att gå igenom ett slagfält med offer"

Så här lyder Harriet Amiets brev, som skickats till bland annat Gotlands kommun:

Skaparglädje
Besviken efter mitt andra besök på Fårö sommaren 2008, finner Ni nedan beskrivelsen av min och mina anhörigas upplevelse.

Veckan innan hade vi upplevt denna ö med stor glädje och harmoni med naturen. Vi kände oss lyckliga och förundrade över naturens storhet samt människans plats och samhörighet med naturens underverk. Att uppleva Långhammars mäktiga stenfigurer omgivna av alla dessa chorten, små stenbyggnader, som byggts upp av medmänniskor, var enastående och imponerande vackert. Man kände harmoni och fred i hela omgivningen. Ett oförglömligt vackert minne.

Att uppleva Långhammars en vecka senare, var som att gå igenom ett slagfält med offer, nedslagna av människans händer, troligtvis på offentlig order. Den informationen fick vi när vi chockade frågade vad som hänt.

Det var en förvirrad känsla av bedrövelse som vi förväntansfulla mötte när vi återigen önskade få uppleva en stund, där människa och natur hade förenat skaparglädjen i fredens tecken.

Alla stenar som glada stått uppresta i olika varianter av chorten (stupa), och som symboliserar de fem grundämnena (jorden, vattnet, elden, luften och eter) låg spridda på marken.  Dessa chorten är ett sätt för den resande och vandrande att visa respekt för Livet och det heliga. Det är en religiös symbol vars ursprung kommer från Indien på 100-talet e.Kr.

Ledsen for jag och mina anhöriga från Fårö, en sommardag i slutet av juli 2008. Vi lämnade Gotland med en känsla av djup besvikelse och mycket ledsna över våra medmänniskors behov av att slå sönder skaparglädjen.

Vad har hänt med vår respekt för varandra? Jag förstår att det kan kännas viktigt att respektera naturen i ett Naturreservat. Men!!! Däggdjur, insekter och fåglar lever i harmoni i dessa reservat. De påverkar naturen var dag om året. Varje stund gör erosionen sin verkan. Därigenom förändras naturen ideligen. Vilken skada gjorde dessa små stenbyggnader, byggd i fredlig harmoni och som med all säkerhet skulle brytas ned av höst- och vintervindarnas effekter? 

Många vackra stunder har beskrivits av människor, medmänniskor, som njutit, inspirerats och funnit det behagligt på Gotland. Som till exempel: "Uti vår hage där växa blå bär…" en folksång som nedtecknades för första gången på 1800-talet på Gotland.

Vid skolavslutningen sjunger vi än idag "Den blomstertid nu kommer, med lust och fägring stor…" som är "Een sommarwisa" tryckt i psalmboken redan 1695 och som tydligen har skrivits ned vid Hångers Källa av Israel Kolmodin präst i Lärbo församling. På Gotland.

Inspirationer som sedan 1600-talet spritt sig och blivit Sveriges folkvisors kulturarv.

Gotland och Fårö är en av naturens mästerverk. Visby är ett levande världsarv. Vi människor njuter där. Vi upplever livet och naturen i vår egen inre stillhet.